Om det inte är en sak är det en annan.
Vi drar upp snoret och går vidare. Det måste man i livet.
Imorgon börjar min 12 veckor långa praktiktid. För två timmar sen var jag ännu nervös. Men nu är jag det inte längre. För när morgondagen är förbi, är jag redan ett steg närmare målet. Och det första jag gör när jag har betyg i hand är att resa bort. Långt bort. För en stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar